• Hem
  • Vanliga frågor

Vanliga frågor

Här de vanligaste frågorna som vi får från våra nuvarande medlemmar, och andra som funderar att gå med i Sveriges största fackförening för räddningstjänstpersonal. Detta är bara början, hjälp till att fylla på med frågor.

Har du någon annan fråga som du vill ha svar på maila den till: kansli@brandfacket.se.

 

Är jag tvungen att betala för a-kassa, olycksfallförsäkring och hemförsäkring om jag blir medlem i BRF?

Nej, BRF tror på att varje enskild brandman själv kan besluta om vilka försäkringar man vill ha.

Hur stor är medlemsavgiften i BRF?

Grundavgiften är 190 kronor i månaden för heltidsbrandmän och 90 kronor för deltidsbrandmän.

Ökar avgiften om jag jobbar övertid eller får semesterersättning?

Självklart inte, alla medlemmar skall veta vad dom betalar varje månad, och med tanke på de låga lönerna inom kommunsektorn så behöver vi varje extra intjänad krona, utan att dela med sig till andra utan att få något extra för dom pengarna.

Vart går pengarna som kommer från medlemsavgiften?

Pengarna går uteslutande till central och lokal verksamhet, dvs. administrationen av medlemmarna, förhandlingar, information etc. En del fonderas i en konfliktfond, med tanke på vissa arbetsgivares inställning till rätten att teckna kollektivavtal kan den komma att behövas.

Om jag arbetar både som deltidsbrandman och heltidsbrandman skall jag betala både 190:- och 90:-?

Självklart inte, du betalar bara för heltidstjänsten, dvs. 190 kronor.

När fick BRF rätten till eget kollektivavtal?

Vi fick vårt centrala kollektivavtal 1946.

Vad innebär det för mig som heltidare att BRF inte tecknar ett eget kollektivavtal för heltidsbrandmännen?

I grunden har det ingen betydelse för dig som anställd då det central kollektivavtalet har vad man kallar en normerande verkan. Kollektivavtalet anses enligt AD ha en s.k. normativ effekt på den utanförståendes anställningsavtal. Denna praxis bygger enligt AD på tanken att kollektivavtalet får verkan som bruk och sedvänja på arbetsplatsen och på så sätt även fyller ut det enskilda anställningsavtalet. Normalt sett har därmed en utanförstående arbetstagare rätt till de löneförmåner och anställningsvillkor som finns i det tillämpliga kollektivavtalet, men den utanförstående arbetstagaren måste å andra sidan också följa de förpliktelser som finns i det kollektivavtalet. Om inget annat avtalas tar alltså arbetstagaren anställning på de villkor som anges i kollektivavtalet, och kommer därmed ”varken i bättre eller sämre läge än om han eller hon varit ansluten till det berörda arbetstagareförbundet” (AD 1978 nr 163).

Det som gäller är att BRF inte har en direkt påverkan på det central kollektivavtalet, utan vi har indirekt påverkan genom att det är BRF som arbetar för Sveriges brandmän och det är BRF som driver Sveriges brandmäns frågor och därigenom påverkar vi indirekt avtalets utformning.

Varför har så många inom Kommunal sektor så låga löner?

Lönernas utveckling är alltid ett resultat av hur väl de fackliga organisationerna lyckas i sina förhandlingar med arbetsgivaren.
Ibland skyller man ett dåligt förhandlingsresultat på att det inte finns så mycket pengar i den offentliga sektorn, detta är en dålig bortförklaring.
Många fackliga organisationer som organiserar kommunalt anställda, text. lärarförbunden, högre tjänstemän etc. har fått en betydligt bättre löneutveckling än Kommunals medlemmar, och detta från samma tunna plånbok!

I många brandförsvar har löneökningen varit bättre än det som man lyckats med centralt, detta bevisar att betydelsen av bra lokala kollektivavtal är mycket bättre än vikten av de centrala, samt att när ”brandmän förhandlar för brandmän” blir det oftast ett bättre resultat än när det sköts från Stockholm centralt.
Det är detta som är BRF grundtanke, att besluten skall tas så långt ut i organisationen som möjligt, att kommunförbundet och några fackliga ”höjdare” sitter och skall bestämma över andras huvuden är sedan många år ett förlegat koncept!

Är det några risker med att vara med i ett sådant litet förbund som BRF?

Tvärtom, som litet förbund kan vi fokusera på medlemmen och bara arbeta med det som är vår ”kärnverksamhet”. Vi sysslar inte med uthyrning av sommarhus i Italien, politisk valpropaganda, skänker pengar till LO och politiska partier etc. Vår medlemsavgift skall gå tillbaks till ”medlemsnytta”, detta för att göra det bättre för tredje man och för att utveckla svensk räddningstjänst, på det viset kan vi förbättra arbets- och lönevillkoren för Sveriges Brandmän.

Jag jobbar som deltidsbrandman och under min föregående beredskapsvecka blev jag sjuk och var hemma halva veckan. Jag fick då betalt för halva veckan – men får man ingen sjukersättning för de resterande dagarna i veckan?

På ett heltidsjobb har man 80 procent av lönen om man är sjuk. Reglerna är desamma oavsett anställningsform.
Efter karensdagen skall du ha 80 procent av det du skulle ha tjänat i sjuklön från arbetsgivaren.

Jag jobbar som deltidsbrandman och blev av min chef tillfrågad om jag kunde ta extra beredskap två dagar mellan 07.00 och 18.00 vilket jag kunde. Vilken beredskapsersättning skall jag ha för detta?

Där det inte finns ett lokalt avtal som reglerar frågan är BRF: s tolkning av avtalet att det inte finns någon lägre ersättning än en sjundedel av veckoersättningen. Det betyder att du skall ha ersättning motsvarande ett dygn för var och en av dagarna. Arbetsgivarnas organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta, har en annan uppfattning varför det kan hända att AD i slutändan får avgöra vem som har rätt.

Varför har ni ingen A-kassa?

A-kassan är en statlig angelägenhet, och följer samma regler oavsett vilken kassa man tillhör. För att underlätta för staten så har man överlåtet driften till de stora fackliga organisationerna att sköta sina egna medlemmar mot viss ersättning. Då vi är för små att ha en egen A-kassa rekommenderar vi STs A-kassa.

Har jag rätt till 4 veckor semester under sommaren?

Alla har i grunden rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni – augusti. Detta kan förhandlas bort genom de centrala kollektivavtalen, BRF som förhandlar kollektivavtalet för deltidsbrandmän har inte gjort några försämringar, avtalet för heltidsbrandmännen, som förhandlas av Kommunal, medger en sämre semesterförläggning, man har accepterat förläggning mellan maj och september.

Min arbetsgivare vill bara betala timlön när jag jobbar extra, är det rätt och måste jag då arbeta övertid?

Enligt Kommunals avtal för heltidsbrandmän är du tvungen att arbeta övertid när arbetsgivaren kräver det, du kan arbeta enbart för timlön, men bara om du själv vill, vill du inte skall det utgå övertidersättning enlig avtal. I BRF,s avtal är du inte skyldig att arbeta något mer än det ordinarie schemat, om arbetsgivaren vill att du skall arbeta mer är det upp till lokala förhandlingar om hur stor ersättningen skall vara!

Var finns handlingsplanen för gravida och ammande?

Det hittar du här: .pdf Handlingsplan för gravida och ammande