RiB 19
2019 blir intensivt och viktigt fackligt arbetsår, bl.a. ska ett nytt avtal för landets deltidsbrandmän (RiB) förhandlas fram.
De faktiska förhandlingarna om ett nytt avtal startar 7 mars.
Förbundets krav på ett nytt RiB-avtal grundar sig till stor del på de svar som enkäten gett. Vi tittar såklart även på hur tidigare avtal påverkat er brandmän med olika schemalösningar och larmfrekvens. Åsikter når oss dagligen gällande lönefrågor och den dagliga verksamheten avspeglas också den i yrkandet.
Som ni säkert känner till har Kommunal valt att tacka nej till ett gemensamt yrkande och samverkan i förhandlingsarbetet. Det är djupt olyckligt men vi hanterar läget genom kontakt med arbetsgivare som engagerar sig på ett helt annat sätt nu än vid de tidigare förhandlingarna. Dörren står alltjämt öppen för fackförbund som vill samarbeta med BRF.
Krisavtalet – Ett nytt avtal som ska förhandlas fram
Som ett resultat av sommaren 2018 och efter analysarbeten har SKL/Sobona kommit fram till att det finns ett behov av ett krisavtal som ska gälla vid större händelser där samhället påverkas i hög utsträckning. Detta avtal kan komma att kräva en separat och tillfällig ny anställning som ska gälla under den aktuella insatsen. Den anställningen kommer att vara frivillig helt utan arbetsplikt relaterat anställningen som RiB. SKL/Sobona vill ha ett brett stöd för avtalet och har därför yrkat på att alla fackförbund inom kommunal/regional verksamhet ska finnas med som parter. BRF ställer sig inledningsvis positiv till ett krisavtal. BRF`s åsikt är att villkoren ska vara väl kända för alla medlemmar innan en sådan anställning/insats påbörjats. Villkoren ska vara goda och möjliggöra att man kan avstår arbete i huvudanställningen för att bidra när extrema behov föreligger. Det i sin tur kräver naturligtvis huvudarbetsgivarens samtycke. Se våra yrkanden gällande detta under punkten 4 nedan.
RiB-avtalets utveckling 2013-2018
Kort kan man beskriva förändringarna med att brandmän med få larm har gynnats medan kollegor med högre larmbelastning har fått låg eller ingen löneutveckling överhuvudtaget. Slopad hel följande timme (2015) kan under en beredskapsvecka på en hårt larmbelastad station betyda många förlorade kronor. Redan existerande lokala avtal gällande exempelvis bilersättning gör att RiB-17 slog väldigt olika.
Märkets påverkan på avtalet
Det så kallade märket som styr kollektivavtalsförhandlingarna föddes den 18 mars 1997. Metoden innebär i korthet att den nivå på löneökningar som industrifacken förhandlar fram gäller som tak i samtliga avtal. Vi kan leka med tanken på att ”märket” ett år ligger på 2,5%. I huvudanställningen får man då ett påslag på 625 kr vid en månadslön på 25 000 kr. En brandman med beredskap var fjärde vecka kan ha en årslön på ca 85000 kr. Märket ger då en höjning av månadslönen med 177,10 kr. Detta gör att den del av inkomsten i kronor och ören som kommer från räddningstjänsten hela tiden minskar. Särskilt tydligt blir detta i en familjs totala ekonomi. Märket kritiseras av många lågavlönade grupper. Inget annat avtal på svensk arbetsmarknad har lidit så hårt som RiB-avtalet. BRF kommer inte att prata procent med våra motparter utan kronor och ören.
Lokala avvikelser
RiB-avtalet har under åren lett till att allt fler lokala uppgörelser tvingats fram. Detta gör att det centrala avtalet minskar i trovärdighet och acceptans. Det är ett misslyckande. Att förändra det centrala avtalet till att innehålla delar av de lokala lösningarna är ett sätt att hantera situationen. Ett annat kan vara att komma överens om valda delar som inte är normerande. Det är inte rimligt att blunda för en fortsatt utveckling mot fler dolda eller öppna lokala lösningar som bidrar till konflikt mellan parterna. Vårt mål är att stärka det centrala avtalet ekonomiskt för att minska på de lokala lösningarna. Dock måste det finnas möjlighet för lokala anpassningar då förutsättningarna runt om i Sverige är olika.
Vårt yrkande ska ses som ett arbetsmaterial för att säkerställa att RiB-avtalet inte tappar i legitimitet. De tillfällen då man förlorar ekonomiskt på att inneha tjänsten som RiB ska minimeras. Villkoren måste vara goda nog att attrahera såväl den anställde som dennes familj. Avtalet bör vara utformat så att personalomsättningen kan minskas och möjligheten att bemanna landets brandstationer underlättas. Vi är ett fackförbund med genuin kunskap, stort engagemang och med ett hjärta som klappar för förmågan hos svensk räddningstjänst.
Hur och vad vill BRF förändra?
1. Beredskapstjänst
Beredskapsersättningen förändrades i avtalet RiB-17. Ersättningen baserades initialt på hela veckor men kom i och med RiB-17 att beräknas per timme. Denna förändring gjorde att det tidigare fritidsbegreppet upphörde att ha betydelse i avtalet. En del brandmän påverkades negativt lönemässigt av förändringen. Det innebar att arbetsgivarna i dessa fall sparade pengar som inte haft effekt vid inräknandet av märket vid de gångna förhandlingarna. Förändringen i sig har inneburit ökad flexibilitet i beredskapsscheman och vid nyrekrytering. Det gör att BRF vill kvarstå i att beredskap utbetalas per timme.
Vårt yrkande
Den nuvarande ersättningen behöver höjas ordentligt och ligga på en högre nivå än andra grupper som har beredskap i sin huvudanställning. Detta med tanke på de höga kraven på inställelse. Beredskapsersättningen är den del av avtalet som har prioriterats under senare år på bekostnad av faktiskt utfört arbete. BRF yrkar på att beredskapsersättningen fortsätter att prioriteras genom en särskild satsning. Dock utan att det ska belasta andra delar i avtalet.
2. Betalning vid arbete föranlett av larm.
Villkoren har i denna del av avtalet förändrats kraftigt både i samband men tecknandet av avtalen RiB-15 och RiB-17. Förändringarna har uppfattats som orättvisa och är en av orsakerna till det kraftiga missnöjet som råder ute i räddningstjänsterna. 2015 ersattes regeln med att påbörjad avslutande timme räknades som fullgjord med faktisk tid. 2017 togs den förhöjda ersättningen bort under kvällar, nätter och helger. Effekten blev höjd ersättning dagtid och för följande timmar. Med kraftigt försämrad förstatimme vid larm på tidigare ob tid som resultat. Sammantaget så har förändringarna slagit väldigt olika beroende på larmfrekvens och när på dygnet den anställde oftast kallas ut i arbete.
Vårt yrkande
Paragrafen behöver ses över och förändras kraftigt. Vi föreslår följande lösning. Den förhöjda ersättningen återinförs i avtalet. Beräkningen av när förhöjd ersättning ska utgå beräknas enligt principen faktisk tid. Hel timme garanteras vid samtliga larm. Avslutande timme betalas som hel eller halvtimme. Vid arbetstid mellan 18,00 och 06.00 måndag till fredag samt 18.00 fredag till 06,00 måndag utgår en förhöjd ersättning med 50%.
3. Övning
Övning som arbetstagarna kallas till på helger upplevs som orimligt dåligt betalda. Ett system där övning genererar förlorad arbetsinkomst är efterfrågat. Dagens ersättningsnivå på 166,40 kr inklusive semesterersättning innebär att den verkliga timpenningen vid övning är 146,40 kr. Det är en lönenivå som inte är acceptabel vid helgarbete.
Vårt yrkande
Vi yrkar på att en förhöjd ersättning på 50 % införs i avtalet när arbetstagarna kallas till övning fr.o.m. fredagar 18,00 till måndagar 06.00.
4.Tjänstgöring utanför arbetsgivarens geografiska område.
Under sommaren 2018 har det blivit tydligt att olika arbetsgivare tolkar det befintliga avtalet olika. Detta har gjort att en del brandmän som utfört samma arbete fått olika ersättning.
Vårt yrkande
RiB-avtalet gäller för insatser både inom stationens släckområde samt insatser i andra delar av landet. Larmtidersättning utges från tidpunkt när man inställer sig på ordinarie arbetsplatsen (brandstationen) tills det att man avslutat insatsen igen på den egna hemmastationen. Ska uppehåll i ersättningen ske för dygnsvila ska den hålla en viss standard. BRF anser att 11 timmars vila i varma tysta lokaler med tillgång till toalett och varm dusch är rimligt för att det ska kallas dygnsvila. Beredskapsersättning ska betalas ut under hela insatsen. BRF vill säkerställa att alla RiB-anställda ersätts lika. Det är av högsta vikt att missnöje och oklarheter inte leder till minskad möjlighet att samla tillräckliga personalresurser.
5. Semester
Det gamla semesterskadeståndet ersattes 2017 med en förhöjd ersättning under midsommarveckan och följande sju veckor.Ekonomiskt så påverkar förändringen avtalsvärdet på ett minst sagt osäkert sätt. Arbetsgivarna saknar på många håll personal för att klara bemanningen under semesterperioden. Det är allt fler brandmän som utnyttjar sin rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Ett kommande avtal bör attrahera arbetstagare att ta ut sin semester över en längre period. Samtidigt som arbetsgivarens möjlighet att bedriva verksamheten underlättas.
Vårt yrkande
Vi yrkar på att den höjda ersättningen utges under hela perioden 1 juni-31 aug och att förändringen införs under avtalsperioden.
Under perioden 1 juni-31 augusti har varje anställd rättighet till en sammanhängande ledighet om fyra veckor. Ledigheten bör läggas i samband med semester i huvudanställningen. Övrig tid under perioden kan arbetsgivaren efter förhandling beordra till beredskap max motsvarande treveckorsschema. Ledighetsansökan ska ha inkommit till arbetsgivaren senast den 31 mars och arbetsgivarens semesterschema ska efter förhandling med facklig organisation vara fastställt och meddelat arbetstagarna senast den 31 maj.
6. Ersättning vid läkarundersökning samt fystester.
Ersättning utges för faktisk tid. Betalning utgår från det att man anländer till sin hemmastation tills det att man duschat och återställt utrustning igen på stationen. Regelverket för övningsersättning gäller. Vid resa till annan ort utges milersättning om eget fordon används.
Vårt yrkande
Vid beordrad läkarundersökning/fystestpå tid som är arbetstid hos huvudarbetsgivaren utges ersättning för förlorad arbetsinkomst för den tidsåtgång som åtgår (från den tid då arbetstagaren lämnar huvudarbetsgivaren till dess att arbetstagaren är tillbaka hos huvudarbetsgivaren).
7. Enskilda angelägenheter
Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 beredskapsdagar per kalenderår.
Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses exempelvis make, maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar.
8. Möjlighet till lokala anpassningar
De lokala avtalen och enskilda arbetsgivarbesluten ökar i antal. Det visar på att förutsättningarna varierar ute i landet och att behovet att kunna anpassa är stort. I det nu gällande RiB avtalet är möjligheterna minst sagt begränsade.
Vi föreslår att ett nytecknat avtal ger möjlighet till lokala anpassningar även inom följande områden:
- Utbildningspremie
- Kostnadsersättning (Bia)
- Ersättning för personal i pool/värn
- Ersättning för arbete utöver schemat
- Betald facklig tid
9. Avtalstext
I det kommande kollektivavtalet yrkar vi på att överenskomna nivåer framgår tydligare än idag. Både arbetstagare och arbetsgivare har i kontakter med BRF kritiserat avsaknaden av utskrivna gällande lönenivåer.
10. Tecknande av Bia
Utöver ovanstående yrkanden gällande RiB avtalet begär vi att få teckna avtalet Bil i arbetet.
Har ni frågor, hör av er till förbundet!
Avtalskommittén.
Det nu gällande RiB-avtalet är uppsagt och förhandlingarna kring ett nytt avtal som ska börja gälla den första maj 2019 förväntas starta i februari. Det arbete som gjordes under 2018 med bl.a. utvärdering av RiB-17 samt även slutsatser av enkätsvaren har beaktats och utvärderats och tas nu med till avtalsförhandlingarna.
