Uppdaterat krislägesavtal anpassat till olika kriser

SKR, Sobona och vi fackförbund i kommunsektorn är överens om ett ändrat krislägesavtal. Tiden en medarbetare kan gå på avtalet begränsas samtidigt som ersättningar och vilotid höjs.

– Krislägesavtalet i sin första version tog sikte på kortare kriser och grunden kom mycket från de problem som setts vid de stora skogsbränderna. Sen kom det en pandemi.  Avtalet nyttjades och regionerna kunde bemanna upp och hantera stora mängder patienter som behövt akut vård. Samtidigt syntes ett behov av att undvika en för hård och långvarig belastning på samma personer. Ersättningarna har höjts men framförallt har det då förbättrats relaterat arbetsmiljö, viloperioder och inflytande så inte medarbetarnas hälsa, även i krislägen, riskeras säger Peter Bergh, Förbundsordförande vid Brandmännens Riksförbund.

I det uppdaterade krislägesavtalet är tiden en arbetstagare kan gå på krislägesavtalet begränsad till högst åtta veckor. Efter åtta veckor inträder en karensperiod under vilken individen inte ska gå på avtalet. En förlängning kan endast ske om det är absolut nödvändigt att anvisa just den enskilda medarbetaren. Vid en förlängning efter åtta veckor får anvisningstiden vara högst två veckor i taget.

Ersättningarna och tiden för återhämtning höjs i det uppdaterade avtalet. Krisersättningen höjs från 120 till 130 procent, vilket ger en ersättning på 230 procent av lönen per timme. Ersättningen vid uttag av särskild nödfallsövertid höjs från 150 till 180 procent, vilket ger en ersättning på 280 procent av lönen per timme. Tiden för återhämtning efter sista arbetspasset på krislägesavtalet utökas från 24 timmar till 36 timmar.

– Krislägesavtalet är en oerhört viktig del i samhällets krisberedskap. Avtalet reglerar arbetsvillkor och ersättningar för 1,2 miljoner anställda i välfärden, som bland annat släcker skogsbränder, manövrerar översvämningar, hanterar terrordåd och tacklar pandemier, säger Joakim Larsson, ordförande i Sveriges Kommuners och Regioners (SKR) förhandlingsdelegation.

Under pandemin har krislägesavtalet varit aktiverat i tio regioner, och är just nu aktiverat i tre regioner. Innan avtalet kan aktiveras behöver arbetsgivarna ha uttömt alla möjligheter som finns i det ordinarie kollektivavtalet för att säkra bemanningen.

Fakta

Krislägesavtalet omfattar samtliga 1,2 miljoner medarbetare i kommuner, regioner och kommunala företag, bland annat personal inom sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst.

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Exempel på krisartade händelser kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, som naturkatastrofer, bränder och översvämningar, pandemier eller terrordåd.

Tre regioner har just nu ett aktiverat krislägesavtal: Stockholm, Jönköpings län och Norrbotten.

Följande parter har undertecknat det uppdaterade krislägesavtalet:

Sveriges Kommuner och Regioner

Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Brandmännens Riksförbund

Svenska Kommunalarbetareförbundet

OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Vårdförbundet

Akademikeralliansen (preliminär överenskommelse i avvaktan på formellt beslut)

Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd fattar beslut nästa vecka.

Följande parter har valt att säga upp krislägesavtalet:

Läkarförbundet

Läs vidare

Uppdaterat krislägesavtal (länk/PDF)

Frågor och svar om krislägesavtalet https://skr.se/skr/covid19ochdetnyacoronaviruset/arbetsgivaresansvar/fragorochsvaromarbetsgivaresansvar/krislagesavtalet.32718.html